herregud & co

Läs även andra bloggares åsikter om foto, pictures, pics of the week, instagram, häst, pulka, st hans, kyrkan, semla, herde, skorsten, bilder

Jag har tidigare skrivit och berättat om kalendern ”Not for sale” om och mot trafficking som jag fått vara med och göra. Nu har vi räknat samman alla sålda kalendrar och det är med glädje som vi konstaterar att den har sålt över 1200 ex och inbringat hela 96.871 kr. Allt går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete i Rumänien och samarbetspartnern - den ekumeniska organisationen AIDRom och deras förebyggande arbete mot människohandel.

Det är nog något av det finaste jag gjort :)


Läs även andra bloggares åsikter om trafficking, människohandel, human trafficking, kyrkan, svenska kyrkan, kalender, väggkalender, almanacka, not for sale, världen, samhälle, aidrom, rumänien, linköpings stift, linköping, slaveri, insamling, medmänsklighet, solidaritet

Idag har ett nytt nummer av Liv & Längtan kommit i brevlådorna i Linköpings kyrkliga samfällighet. Temat är "Nästa" och den fina framsidan har Thomas Malm gjort. God läsning och hör gärna av dig och berätta vad du tycker...

Bläddringsbar tidning finns här.

Läs även andra bloggares åsikter om tidning, Liv & Längtan, kyrkan, svenska kyrkan, tidskrift, nästa, thomas malm, tro, linköping

Idag har tackats av mina kära medarbetare i Mikaelskyrkan i Ryd där jag nu slutar efter mer än 12 år i församlingen. Steget är visserligen inte så jättelångt iväg, för jag ska arbeta med kommunikation i Svenska kyrkan i Linköping där Ryds församling ingår.

Med varma och kärleksfulla små personliga tal med tillhörande saker som fästes på förklädet (vänstra bilden) så blir man alldeles genomrörd. Tänk bara att få sagt till sig att man tillhör senare kategorin i citatet ovan, få en sommarplånbok, en stenhuggare och glassofår. Pust!

Läs även andra bloggares åsikter om avtackning, mikaelskyrkan, ryd, personal, arbetskamrater, värme, kärlek, livet, kyrkan, svenska kyrkan, linköping, kommunikation, citat

Volkswagen gör kul bilreklam med Star Wars hjälp, inget snack om saken. Första filmen The Bark side är ny, mittenfilmen från förra året.

Greenpeace slår dock tillbaka med tredje filmen och visar att Volkswagen tillhör den mörka sidan som länge har finansierat lobbygrupper som motarbetar de högre europeiska mål som behövs om vi ska bli av med vårt oljeberoende. Dock känner Greenpeace-rebellerna att det finns godhet i Volkswagen och gör allt för att få över Volkswagen från den mörka sidan och ge vår planet en chans.

Läs hela rebellmanifestet här.

Läs även andra bloggares åsikter om volkswagen, bilar, bilreklam, reklam, the bark side, the dark side, greenpeace, rebellerna, jorden, världen, utsläpp, miljö, miljöförstöring, lobbyverksamhet, lobbygrupper, humor, youtube, rebellmanifest

Utanför dagis, bredvid bilen stack ett djurhuvud ut ur ett hål i huset. Klappa klappa. Hemma i huset är barns kreativitet en annan än vuxnas. En kartong. Klippa klippa. Vi skär ut skor ur kartongen. Hacka hacka. Titta en saxhållare. Jepp!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, pappaliv, familj, stall, dagis, skola, häst, hästar, djur, kartong, kreativitet

Läs även andra bloggares åsikter om bilder, ritat, fifiluringar, pretending, låtsas, söt, björn, nalle

Läs även andra bloggares åsikter om foto, instagram, pannkaka, 10, taggtråd, station, tranbär, gelehallon, clone wars, bilder

Läs även andra bloggares åsikter om deep, bilder, ritat, photoshop, fifiluringar, djupt, drömmar

Kyrkan är en del av det samhälle den befinner sig i. Försöker man skilja kyrkan från samhället får man nog vända ut och in på sig själv för att för se vad som är inne och ute. I en frisk kyrka ryms hela samhället och i ett friskt samhälle ryms kyrkan. Det är en symbios. Ett evangelium som inte landar i en vardag är inget evangelium.
 
Här Ansgarskyrkan - en kyrka mitt i stadsdelen Gottfridsberg i Linköping.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrka, tro, evangelium, samhälle, symbios, gud, svenska kyrkan, ansgarskyrkan, linköping, gottfridsberg, foto, ute, inne

Läs även andra bloggares åsikter om bön, gud, tro, jesus, kyrkan, ljus, linköpings domkyrka, domkyrkan, svenska kyrkan, foto, andakt, livet

Lite återvinningshumor från The Fried Rice God.

Läs även andra bloggares åsikter om humor, the fried rice god, återvinning, recycle, religion, tro, hinduism, buddism, kyrkan, gud, krishna, katoliker, lutheraner, agnostiker, bilder

Tredje måndagen i januari infaller Martin Luther King-dagen. Det vill säga idag. Väljer dagen till ära ett lite utmanande citat riktat till kyrkan. Läs och begrunda:

"Men om kyrkan skakar av sig det beståndes bojor, återtar sin stora historiska uppgift och frimodigt och ihärdigt talar och handlar för fred och rättvisa, kommer hon att sätta människors hjärtan och sinnen i brand och i dem ingjuta en brinnande kärlek till sanning, rättvisa och fred."

Läs även andra bloggares åsikter om Martin Luther King-dagen, Martin Luther King, citat, kyrkan, utmaning, fred, rättvisa, kärlek, sanning, foto, stängsel

Idag fick jag förtroendet att predika i Mikaelskyrkan i Ryd. Här är utkastet även om det saknar de verbala nyanserna och spontana utvikningarna. 

Bröllopet i Kana – Predikan 2 söndagen efter trettondagen 15 jan 2012

”Utan vin ingen glädje” säger ett urgammalt judiskt ordspråk.

 

Ett bröllop där vinet tar slut skulle inte bara vara pinsamt för brudparet – något det skulle talas länge om i trakten av Kana. Det skulle vara ett bröllop där glädjen skulle ta slut…

 

Några präster diskuterade texten på Facebook i veckan – varav den ene tyckte att vinundret var ett lite ”onödigt under” i jämförelse med de under av mer barmhärtighetskaraktär – botande av sjuka, mättande av hungriga och uppväckande av döda.

Men undret att skapa glädje – där glädjen håller på att ta slut tror jag inte är något ”onödigt under”. Det är ett minst lika viktigt under som något annat under.

 

Detta var Jesus första under och skedde lite med en spark i baken från mamma – som på något sätt visste vad han gick för och tyckte att det var dags att putta ut ungen ur boet.

 

Vet ni förresten vad det är för likhet mellan Jesus och dagens ungdom?

De bor hemma tills de är 30 år och gör de något så är det ett under.

 

Jesus första under - när det fortfarande var lätt – ännu fanns inga förväntningar och krav. Ännu hade han inte tvingats trixa sig fram mellan fariséer och laglärda som försökte snärja honom.

 

Det var ren glädje och något av en programförklaring till det som skulle komma och syntes också när han satte sig upp mot de regelfixerade: ”Ve er som lägger bördor på redan tyngda liv.”

 

Och när han några år senare satt i Getsemane och bad att få slippa tömma en annan bägare så var det kanske den här händelsen som han såg tillbaka på. Den mänskliga glädjen i sin skönhet – han ville att vi människor skulle få fortsätta leva glädjefyllda liv med livsmod ända tills den dagen då vi får ”gå in till glädjen hos vår herre”. Kanske var det minnet av glädjen i Kana som fick honom att orka hela vägen till korset.

 

Hur gör man då för att hitta tillbaka till glädje när man tappat bort den i livet?

Ett svar finns i söndagens tema: ”Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus”. Att söka Gud, att se skapelsens skönhet, att se Guds storhet, trofasthet och nåd. Och i Gud finna glädjen.

 

Jag tror dock att det svaret ibland kan kännas som ett tyngdfyllt hån för den som tappat glädjen, hur sant det än är.

 

Kanske behöver man då ett svar av mer praktisk karaktär som: att hitta tillbaka glädjen, kan vara att vara någon annans glädje. Att glädja andra ger för de flesta glädje tillbaka.

 

Sen har jag för mig att det finns ett tredje svar också: men det finns bara inom dig själv…

 

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, predikan, mikaelskyrkan, svenska kyrkan, bröllop, kana, bröllopet i kana, 2 söndag efter trettondagen, gjädje, jesus, getsemane, vin, under, maria, livets källa, jesushumor

Plötsligt var krisen över oss. Kaffeburken var tom och så även det obligatoriska lagret i skafferiet. Paniken började tillta och jag började ana ett visst tunnelseende innan jag insåg att klockan inte var slagen. Ett katastrofteam tillsattes och en räddningspatrull skickades ut på uppdrag. Två paket rättvisemärkt Hazienda införskaffades och krisen var över för denna gång. Lugnet lade sig åter över det lilla samhället. Men minnet av krisen skulle leva kvar och berättas i många kommande generationer för att något liknande inte skulle kunna inträffa igen.

Läs även andra bloggares åsikter om kris, katastrof, kaffe, humor, lager, zoega, hazienda, foto, ilandsproblem